Inspirerad av den enkla lunchsuccén från i förrgår blev det i dag en snarlik soppa, med rotselleri i stället för palsternacka. Även den blev god, men smakade mest som en trevlig potatis- och purjolöksoppa med en touch av selleri. Det kändes som att den saknade en dimension, som antagligen kom från sötman hos den ljuva nackan. (Åh, dessa nackor! Som på latin heter Pastinaca sativa, förmodligen av ren charm.)
Så nu vet jag det, det går alltså inte lika bra med selleri och nästa gång jag kokar soppa behöver tankarna inte rymma iväg till Åke Cato och Sven Melander och jag slipper nynna på Vår julskinka har rymt resten av dagen. (I största möjliga tystnad.)
Rotselleri går förresten inte av för hackor i andra sammanhang. Det hoppas jag kunna ge exempel på framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar