Nu knådas det

Nu har vi köpt en köksassistent från Electrolux som är stor, stark och snygg för att slippa att få för mycket armmuskler när vi bakar.


Vilgot var med och invigde den med kanelbullsbak.

Trekomponentspasta

Pappardelle ai due funghi
(2 port)

Steg 1
1 liten rödlök, finhackad (eller schalottenlök)
1 liten vitlöksklyfta, finhackad
1 näve torkade trattkantareller
2-3 soltorkade tomater, finstrimlade
½ dl rött vin
1-1½ dl grädde
1 snutt buljongtärning (kanske en sjättedel)

Steg 2
5-6 skivade skogschampinjoner
1 liten rödlök, i jollar (små båtar, dvs)
1 vitlöksklyfta, tunt skivad
2-3 soltorkade tomater, finstrimlade
salt, peppar

Steg 3
½ pkt pappardelle (=250 g pasta)
sockerärtor, en handfull
körsbärstomater, en handfull
riven parmesan

Tillagning:

Steg 1
1. Blötlägg den torkade svampen och tomaterna i kokhett vatten någon kvart. Häll sedan av spadet och spara det.
2. Mjukfräs lök och vitlök i olivolja och/eller smör på ganska låg temperatur.
3. Höj temperaturen ett snäpp och lägg i svampen och tomaterna. Fräs vidare en stund.
4. Häll i vinet och låt puttra ihop några minuter på svag värme under lock.
5. Häll i grädden och lägg i buljongen och puttra vidare på svag värme.

Steg 2
1. Fräs alla ingredienser i olivolja i en wok eller stekpanna på ganska hög temperatur.
2. Salta och peppra, men tänk på att tomaterna redan är salta, särskilt som de inte är blötlagda.

Steg 3
1. Koka pastan enligt anvisningarna på paketet, men dra bort någon minut från koktiden.
2. Låt pastan rinna av och blanda i woken med övriga ingredienser och såsen från steg 1.
3. Låt puttra ihop kort, bara så att alla ingredienser får hälsa på varandra. Det krävs egentligen ingen kokning.
4. Servera med riven parmesan.

En degskalle knådar loss

Jag har stuckit ned en tå i surdegsträsket och fastnat! Det är förstås den eminente brödbloggaren Martin som är den skyldige och jag tänker än så länge inte skriva några recept här eftersom de lyckade baken hittills har följt hans recept ganska troget. (Jag lämnade en alldeles för lös deg hemma hos Martina när jag åkte till kontoret i morse som hon gjorde det bästa möjliga av och gräddade i långpanna, men ganska degig blev den tyvärr. Jag ska tygla utsvävningarna framöver tills jag har fått mer koll på grunderna i surdegsbak.)

Men vad spännande det är! Och lite läskigt. Bara att göra sin första surdeg och med spänning varje dag röra om i den allt mer bubblande sörjan och mötas av en allt mer intrikat doft var en resa. (Ingen långresa måhända, men åtminstone en förlängd weekendtripp!) Nu luktar den surt, småsuspekt, lite gott och nästan lite jul. Grunderna förklaras här.

Två lyckade bröd har det blivit, mer eller mindre efter det här receptet. Första gången använde jag vetemjöl special fullkorn i stället för vanligt vetemjöl special. (Vetemjöl special fullkorn är helt enkelt vetemjöl special blandat med grahamsmjöl.) Brödet piffades då med solrosfrön. Andra gången följde jag receptet mer, men den här gången med valnötter. (Inte de 400 g som det här receptet påbjuder, utan blygsamma 200 g. Valnötter är tyvärr inte riktigt lika billiga som de är goda.)

I mitt senaste försök ville jag göra ett fullkornigare bröd och använde mer rågmjöl samt en hel del krossad råg och krossad vete. De krossade kornen skållade jag i kokande vatten (den halvliter som annars ska i degen, tänkte jag) och lät stå så över natten. När degen väl skulle göras hade det blivit en halvtorr gröt och jag tänkte att här behövs det minsann en halvliter vatten till. Men riktigt så var det alltså inte. Jag experimenterar vidare.

Pizza

Ibland är man sugen på det där orangea pizzafettet som antagligen är det mest energirika livsmedel som finns. (Jag undrar var man köper det och hur det är förpackat. Tänk om det säljs dunkvis.) Men oftast är man förhoppningsvis inte bakis och då är hemlagad pizza rätt väg att gå.

En pizzadeg är inte så knivig att få till, det finns massor av recept och det är ingen större skillnad, även om det förstås gör sitt till om man har lust att trixa till det med vetemjöl special eller durumvetemjöl. Ordentlig knådning är bra. Långsam jäsning är också trevligt, i kylskåp över natten är ganska smidigt om man inte har tid att sätta deg när som helst.

1 paket jäst, 6-7 dl ljummet vatten, 1,5 msk salt, 1,5 msk honung och mjöl tills det blir deg är mitt recept för 4 plåtstora pizzor. (Deg som blir över går bra att frysa in.)

Degen kavlas ut tunt, toppas och gräddas i omkring 10 minuter i 225 grader.

Den vänstra pizzan: Tomatsås, riven mozzarellaost, lite riven parmesan, soltorkade tomater, halverade körsbärstomater, skivad lök, rostade pinjenötter. (I den ordningen! Ett vanligt misstag är att lägga på osten sist i stället för först, men då blir den bara torr och bränd.) När pizzan är gräddad täcks den med ruccola.

Den högra pizzan: Blanda olivolja med en hel del rosmarin och timjan och pensla på det på bottnen, lägg på tunna skivor av zucchini, lättkokt potatis (gärna färskpotatis när det är säsong) och lök. Pensla en gång till och strö över generöst med flingsalt.

Servera med sallad och vatten eller vin. Vit pizza är väldigt bra rödvinsmat.

Pinjekaka med rosmaringlass

Som tonåring kunde jag lätt baka och äta en hel kladdkaka på en kväll. Sen försvann receptet, jag fick andra intressen och kladdet fick ligga på is tills förra helgen när några recept korsbefruktades i vårt kök. Det här är kladdkaka de luxe, överkurs helt klart värd besväret. Bara glassen är en upplevelse. (Vi gjorde kakan på glutenfri mjölmix, men det borde förstås gå lika bra med vetemjöl.) (Uppdatering: Vi har försökt göra om den med vetemjöl, men resultatet har inte alls blivit lika bra, den har blivit för torr. Nästa gång provar vi med glutenfritt igen.)

Kakan

100 g smör, smält
1,75 dl vetemjöl
4 msk kakao
2 tsk vaniljsocker
en nypa salt
2,5 dl socker
2 ägg
1 dl rostade pinjenötter
smör och ströbröd till formen

1. Vispa ägg och socker poröst.
2. Rör i smält smör.
3. Blanda övriga ingredienser och rör ned dem i smeten.
4. Häll smeten i smord och bröad form och grädda i 200 grader i cirka 20 minuter. Låt kakan svalna innan glasyren bres på.

Glasyr

1 dl grädde
75 g mörk choklad
några droppar olja

1. Koka upp grädde.
2. Rör ner finhackad choklad och olja.
3. Bre på kakan och ställ svalt.

Servera med vaniljglass blandad med hackad färsk rosmarin, garnera gärna med björnbär för en kladdkakeupplevelse så fantastisk att svenska akademien borde ta in det här receptet som en definition på "fulländning" i nästa utgåva av SAOL.

Pumpasoppa

Det är pumpasäsong! Den här pumpasoppan är len och vackert gul och går att variera åt alla möjliga håll. I den här versionen har den ganska mycket sting från ingefäran, som givetvis går att utesluta om man är ute efter nåt mildare. Ett äpple i bitar som får koka med mot slutet ger också ett lite mildare och sötare resultat utan att ta över för mycket. Allt är som alltid ungefärligt, särskilt som pumpor är olika. Allra godast är (vad jag vet och tycker) butternutpumpa, en gul och päronformad filur. Pumpan på bilden blev också god soppa men den kändes först något mjölig, vilket lätt avhjälpes medelst buljongspädning.



Pumpasoppa
(8 portioner)

1 kg pumpa (skalad, urkärnad, i bitar = drygt 1,5 kg orörd)
2-4 msk ingefära, hackad
2 gula lökar, hackade
1,5 liter vatten
3-4 buljongtärningar
2 dl matlagningsgrädde
rapsolja
kryddor (cayennepeppar, koriander, curry, chilipulver, salt, peppar...eller efter smak)

1. Mjukfräs lök och ingefära i rapsolja i en stor kastrull på sansad värme.
2. Krydda, lägg i pumpan och fräs vidare.
3. Häll på vatten så att det täcker (gärna kokande) och lägg i motsvarande mängd buljongtärningar. (Alltså en tärning per halvliter, gärna drygt.)
4. Koka tills pumpan är mjuk.
5. Mixa soppan slät med grädde och späd med mer buljong till önskad konsistens.

Skåprensning

Hade plockat fram ett par kycklingfileér ur frysen och sen blev det ingen middag på dom av olika skäl så jag svängde ihop en kycklinggryta efter den ordinarie middagen som blev bra.

2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
2 kycklingfileér (de var rätt enorma faktiskt så det kanske borde räknas som 3 eller 4)
1/2 liter rödvin
1-2 deciliter torkade kantareller
salt
vitpeppar
mjölk
soja
1 kycklingbuljongtärning
2-3 piri-piri
Olja att steka med

Blötlägg svampen i lite vatten (gärna en haltimme innan men det behövs inte så lång tid om man ger grytan lite tid)
Stek finhackad lök och vitlök på låg värme i olivolja tills den är mjuk och genomskinlig
Salta och peppra lite, låt puttra lite till
Häll på vinet och låt reducera tills det har smält ihop till en röra
Lägg i buljongtärningen
Skär upp kycklingen i bitar
Stek kycklingen snabbt i en stekpanna och häll ner i grytan
Låt puttra ihop ett tag
Krossa och tillsätt piri-piri (det är starka saker så ta det försiktigt, bättre att tillsätta i efterhand än att försöra hela grytan om du är osäker. Och som vanligt, tvätta händerna ORDENTLIGT innan du petar dig i ögonen, näsan eller några känsliga områden öht)
Tillsätt mjölk och soja (mest för färg) så att det får den konsistens du vill ha och passa på att reda med lite maizena eller vanligt mjöl om du vill ha den lite tjockare.
Låt puttra ett tag.
Servera med ris/couscous eller varför inte lite pasta.

/M

Pasta med sås på räkor...

Hann ju med att fixa en pasta också som kan vara värd en post.

4-7 schalottenlökar
3 vitlöksklyftor
2,5 dl lätt creme fraische
2 dl vitt vin
2 dl skalade räkor
1 fiskbuljongstärning eller motsvarande mängd fond
salt
vitpeppar
cayennepeppar

Hacka löken och vitlöken och svetta den ordentligt på låg värme i en kastrull.
Tillsätt vinet och buljongtärningen och reducera tills det är geggigt.
Tillsätt CF och kryddor och låt puttra ihop i några minuter.
Under tiden du kokar pasta så slänger du i räkorna i såsen och stänger av plattan så att de inte kokas utan bara värms upp lagom.

Gott!

Som vanligt är alla mått ungefärliga och tagna ur minnet så det kan behöva modifieras efter smak.
Jag kan tänka mig att denna blir bra om man kan öka mängden vin så den blir lite lösare och sen kör i lite lax som får koka en 8-10 minuter, gärna med lite räkor tillsatta mot slutet också.


/M

Grillad kyckling.

I helgen grillade jag kyckling i ugn. Det blev smarrigt men kanske främst på grund av att såsen som jag gjorde till blev så god.

1 färsk kyckling
3-4 dl vitt vin, torrt (Jag hade en chardonnay)
Smör
Salt
Peppar
Timjan
Soja
1 gul lök
Kyckligbuljongtärning eller fond
4 st salciccias

Vad jag gjorde var att jag tog en färsk kyckling, tryckte in lite kryddsmör (salt, peppar och timjan) under skinnet på den. Sen tog jag en ugnsfast form och täckte botten med gul lök skivad i halvmånar. Sen la jag på kycklingen och tryckte ner salciccian runt om. Sen fyllde jag upp med vitt vin (du vet en sån där flaska som man har öppnad i kylen för matlagning ;) och lät det hela gå på 150 grader tills bröstköttet låg på en temperatur av 75 grader (här slarvade jag lite så det blev lite torrt). Ansatsen var med det här att kycklingen skulle dra åt sig av vinet och löken samt att en del ben och annat smarrigt skulle kokas i vinet och därmed ge smak åt såsen jag skulle göra på spadet som blev kvar i formen. Det hela lyckades väl åtminstone på såspunkten men det avr absolut inget fel på kycklingen heller!
Såsen gjorde jag helt enkelt genom att hälla över allt spad i en kastrull och låta det reducera tills det blev lagom tjockt. Sen mixade jag såsen slät med en stavmixer. Därefter tillsatte jag en kycklingbuljongtärning samt lite soja för färgens skull. Sist redde det med maizena för att få det lite tjockare. Voila!
Kycklingen och korven la jag i folie under tiden jag fixade till såsen.

Lite olika varianter som jag skulle vilja prova på den här rätten är att dra ner temperaturen och låta det gå längre samt kanske lägga till någon mer bra rotfrukt förutom löken. Det var iaf mycket gott och kommer absolut att göras vid flera tillfällen.

/M

Laga linssoppa!

Av någon anledning känns det svårt att uppmuntra folk att laga linssoppa. "Laga linssoppa!" utropar man och nästan ingen lyssnar. Någon kanske lyssnar men rycker på axlarna. En annan kanske avfärdar en som kufiskt präktig antroposof. En tredje kanske till och med tycker att det låter som en bra idé, men inte fanken lagar den linssoppa för det. Linssoppa låter liksom inte särskilt festligt, men just den här linssoppan är så god att varje gång jag gör den svär jag över att jag inte gör den oftare. Jag lovar, den är verkligen jättegod.

Linssoppa
(sex portioner)

2-3 potatisar
2-3 palsternackor
2-3 morötter
1 stor gul lök
ett par stjälkar selleri, gärna med blad (eller en bit rotselleri)
3 vitlöksklyftor
1,5 liter vatten
3 buljongtärningar
3 dl röda linser
olivolja
mejram, salt, peppar och eventuellt mald koriander
lime och yoghurt till servering

1. Hacka alla grönsaker (förutom vitlök) och fräs i rikligt med olja i 5-10 minuter.
2. Häll i vattnet, lägg i buljongtärningar, mejram och hela vitlöksklyftor, koka upp och koka tills rötterna är mjuka. (10-15 minuter.) Mixa soppan slät.
3. Skölj linserna noggrant och lägg i dem i soppan, koka vidare i ungefär 10 minuter tills linserna är lagom mjuka. De fastnar lätt i botten av kastrullen, så se till att röra ordentligt då och då. Häll på mer vatten om soppan känns för tjock.
4. Smaka av med salt, peppar och gärna mald koriander. Servera med en klyfta lime och en klick naturell yoghurt. (Citron och crème fraîche är också gott.)
5. Spring ut på gatan och skandera "Laga linssoppa!"